Hälsoguiden

Det händer mycket i kroppen i övergångsåldern. Kanske känner du av humörsvängningar, värmevallningar, hjärndimma och nedstämdhet? Här ger träningsprofilen, föreläsaren och författaren Monika Björn sina bästa tips på hur du ska äta och träna för att må bra genom klimakteriet.


Hur mycket kroppen påverkas av förklimakteriet kom som en chock för Monika Björn, trots att hon har jobbat med hälsa och träning i mer än 20 år. Inspirerad att lära sig mer skrev hon boken Stark genom klimakteriet. Fysiskt – psykiskt – mentalt (2018) om hur hon med hjälp av kost, sömn, träning och kosttillskott började må bättre. Men det krävdes även hormonbehandling för att må bra, något hon berättar om i nya boken Stark 50+.

– De flesta går in i förklimakteriet i 40-årsåldern. Kring 50 genomgår snittkvinnan menopaus, som innebär att du varit blödningsfri ett år – men då har klimakteriet redan pågått ett antal år. Var mentalt beredd på att symptomen startar redan vid 40. Håll utkik för om mensen börjar uppföra sig annorlunda, om du blöder rikligare med klumpar eller ofta hoppar över mensen. Många får också värre PMS och ömmare bröst under menscykeln, man kan bli mer vätskefylld än tidigare och känner mer humörpåverkan.


Stress kan förvärra klimakteriesymtom

Allt detta beror på att, som Monika säger, ”äggfabriken börjar sin nedstängning”. När menscykeln inte funkar som tidigare börjar hormonell obalans göra sig påmind och kan pågå i flera år, även om mensen i perioder funkar helt som vanligt.

– Alla klimakteriesymptom förvärras dessutom av stress, eftersom vårt ”superwoman-hormon” östrogen sjunker, och östrogen har en dämpande effekt på stresshormonet kortisol. Mycket händer i livet i 40-årsåldern – du kanske har flera barn och är mitt i karriären – och då blir det lätt en ond cirkel av stress och obalans hormonellt, säger Monika.


”Alla klimakteriesymptom förvärras av stress, eftersom vårt superwoman-hormon östrogen sjunker, och östrogen har en dämpande effekt på stresshormonet kortisol.”

Bild: Meddi Kabirzadeh
Bild: Meddi Kabirzadeh

Så reagerar kroppen vid diet

När östrogenet minskar får du även mer insulinpåslag, vilket gör att du blir mer kolhydratkänslig. Det gör att det är mycket lättare att gå upp i vikt, särskilt runt magen.

– Det värsta man kan göra då är att banta och träna hårdare. Ju mer du gör det, ju värre sitter kilona i eftersom ett ökat kortisolpåslag gör att kropp sätts i ”stressmode”. Det innebär att om kroppen sätts på svält så får den panik och reagerar med att lagra fett för att skydda sig. Oavsett diet så kommer du gå upp kilona du tappat och lite till inom några månader när du återgår till din normala kost, säger Monika.

Hur din kropp svarar på kost och träning består i hög grad av hur mycket vi misshandlat den genom jojobantning och diverse dieter. Man kan säga att ju mer vi utsatt vår kropp för, desto mer benägen är den att lagra fett inför nästa svältperiod, eller diet.

– En otrygg kropp som är osäker på när den får nästa måltid vill inte gärna göra sig av med överskottskalorier. Visa din kropp att du har läget under kontroll och förse din kropp med det bränsle den behöver för att bäst hantera det liv du lever, säger Monika.

Med åldern tappar vi även muskler och ämnesomsättningen minskar vilket gör att man förbrukar färre kalorier. Äter du då lika mycket som tidigare blir energibalansen fel och du går upp i vikt.

Bild: Meddi Kabirzadeh

Styrketräning och sömn viktigt

Den goda nyheten är att du själv kan påverka ditt mående genom att ta hand om dig själv bättre. God sömn och bra stresshantering påverkar din vikt.

– Att man ska stressa mindre och sova mer för att gå ner i vikt förvånar de flesta, men din kropp behöver mer återhämtning när hormonbalansen förändras, säger Monika.

Vardagsmotion är underskattat enligt Monika. Börja cykla till jobbet, ta trapporna och gå promenader utan att öka stresspåslaget.

– Det behöver inte bränna i musklerna för att ge något. Kvinnor tränar ofta mer pulsträning, men vill du förvandla kroppen ska du satsa på tung styrketräning. Och muskler väger mer än fett.


”Det behöver inte bränna i musklerna för att ge något. Kvinnor tränar ofta mer pulsträning, men vill du förvandla kroppen ska du satsa på tung styrketräning. Och muskler väger mer än fett.”


Monikas första råd är därför att kasta ut vågen och fokusera mer på din kropps funktioner än på hur den ser ut. Kan du böja dig ner och knyta skorna? Orkar du bära tunga matkassar? Är du smärtfri? Det är vad som kommer göra skillnad för din livskvalitet i längden. Inte om du har smala lår. Att belasta skelettet regelbundet genom styrketräning skyddar oss även mot benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar och hjärnsjukdomar som demens.

– Utgå från dig själv och vilken typ av liv du vill leva om 20 år. Älskar du att vandra med tung packning i bergen så ställer det andra krav på din fysiska kropp än om du gillar lugna hundpromenader och fotografering.


Unna dig – och njut

Monika råder oss också att en gång för alla sluta fred med, och tycka om, vår kropp.

– Gör du ett val som på pappret inte är ”det mest hälsosamma”, som att ta ett glas extra champagne eller att äta hela chokladkaka så gör det valet till 100 procent; njut av det! De negativa känslorna som många kvinnor känner kring sina olika val är ofta mer ohälsosamma än valen i sig. Var mindre passagerare och mer kapten i ditt eget liv.