Hälsoguiden

Med en bra kost kan man påverka vilka bakterier som trivs i vår tarm och därigenom till viss del påverka tarmens funktion.

Forskaren om kopplingen mellan hjärna och tarm

Ett nedstämt humör – och orolig i magen? Hög nivå av stress –  och magbesvär i samband med toalettbesök? Sambandet är kanske ingen slump; forskning visar nämligen att hjärna och tarmar har ett nära samspel. Sofia Antonsson, dietist och expert på maghälsa, och Catharina Lavebratt-Holmquist, forskare och docent i medicinsk genetik vid Karolinska institutet, berättar mer. 


Att det finns en koppling mellan vår psykiska hälsa och upplevda magbesvär har varit känt och noterat av läkare sedan 1900-talets sekelskifte.

– Jag har träffat tusentals personer med orolig mage och många av dem lider också av psykisk ohälsa i form av oro, ångest och depression. Det finns en sannolikhet att man lättare kan bli deprimerad när magen ofta krånglar, men vi vet också att både kost och stress kan ge orolig mage, berättar Sofia Antonsson, dietist och expert på maghälsa. 

Samspel genom tarm-hjärnaxeln

Sofia menar att vissa påverkas mycket av stress och andra mer av kosten. Cirka 15% av Sveriges befolkning har problem med orolig mage – och problemen ökar.

– Framför allt bland unga kvinnor. Det finns också ett stort mörkertal då många inte gör något åt sina magproblem, eftersom de tror att det är så magen fungerar, säger Sofia.

Signalerna mellan tarmen och hjärnan (och hur dessa påverkar oss) är ett spännande forskningsområde. Vi vet i dag att tarmen och hjärnan samspelar genom något som kallas för tarm-hjärnaxeln.

– Det handlar om en typ av kommunikation mellan tarmen och hjärnan. Hjärnan är kopplad till ett omfattande nervsystem som finns runt tarmarna och som påverkas av en del ämnen som kommer från bakterierna i tarmen, säger Catharina Lavebratt-Holmquist, forskare och docent i medicinsk genetik vid Karolinska institutet i Stockholm.

Så rubbas tarmbakteriernas ekosystem

En väl fungerande tarm plockar upp de näringsämnen som vi behöver, samtidigt som andra ämnen transporteras bort via avföringen.

– Vid stress eller psykisk ohälsa kan tarmbakteriernas ekosystem rubbas och då försämras tarmens försvar. Bakterier producerar då små ämnen som läcker ut i tarmen och cirkulerar runt i blodet. Studier med möss har visat att dessa ämnen kan påverka blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan från blodsystemet, berättar Catharina.


Rätt kost – för tarmens funktion

Det behövs mer forskning kring tarm-hjärnaxeln och huruvida psykisk hälsa och tarmhälsa hänger ihop, enligt Catharina. Resultatet skulle kunna ge en indikation på vilken kost som är bäst lämpad för att motverka den negativa processen.

– Med en bra kost kan man påverka vilka bakterier som trivs i vår tarm och därigenom till viss del påverka tarmens funktion, säger Catharina.

Genom att äta mer fibrer kan vi må bättre i både mage och huvud. Sofia Antonsson berättar mer.

– Det man vet är att 90% av serotoninproduktionen sker i tarmen med hjälp av våra tarmbakterier. Ge dem det de vill ha – det vill säga fibrer – så tackar de dig genom att producera mer serotonin, vilket ökar vår känsla av välbefinnande.

Magvänliga fibrer:

Kiwi

Surdegsbröd

Grönkål

Konserverade linser

Edamamebönor

Grön banan

Broccoli

Kall, kokt potatis