Matsvinnet minskar
Mängden matavfall från butiker, restauranger och hushåll i Sverige minskar. Störst procentuell minskning har skett hos restauranger och butiker, där matavfallet har minskat med mellan 15 och 35 procent. Störst minskning i mängd har skett hos hushållen. Det visar en ny kartläggning som Naturvårdsverket låtit göra.
Men hushållen svarar fortfarande för den största delen matavfall i Sverige, i storleksordningen 720 000 ton. Detta motsvarar cirka 74 kilo per person och då ingår inte ens det flytande avfallet.
– Matsvinnet har minskat, det är en bra början men mer behöver ske. För att ytterligare minska mängderna mat som slängs i onödan behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka, inte minst i hushållen, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3000-6000 kr per år på att minska sitt svinn.
Minska matsvinnet för miljön
Matsvinn innebär också ett enormt slöseri av jordens resurser. Det är stora mängder kemikalier och energi som används till livsmedel som sedan slängs. Det leder till onödiga utsläpp av växthusgaser som bidrar till global uppvärmning och klimatförändringar. Matavfallet är den tredje största orsaken till utsläpp av klimatgaser.
Genom att spara en fjärdedel av den mat som idag går förlorad skulle man kunna mätta de 870 miljoner kroniskt hungriga och undernärda människor som finns runtom i världen.
Matsvinn går att undvika
Genom att titta, lukta och smaka, kan du själv enkelt se om ett livsmedel är dåligt eller inte. Många livsmedel håller nämligen längre än sina bäst före-datum.
– Vi litar blint på bäst före-datum. Men när något har gått över sitt bäst före-datum så behöver det inte vara dåligt, sista förbrukningsdag däremot kan innebära hälsofarliga livsmedel efter sista dagen. Det är alltså skillnad på sista förbrukningsdag och bäst före-datum, säger Ingela Dahlin, rådgivare på Livsmedelsverket.
LÄS MER - 10 tips för minskat matsvinn
1. Hantera kylvarorna rätt
Ju kallare temperatur desto längre håller maten. Ställ därför alltid in kylvaror i kylen så fort som möjligt efter att du handlat och låt inget stå framme i onödan.
I kylen är 4-5 plusgrader lagom. I frysen ca -18.
2. Lita på ditt luktsinne
Du har hört det förr – lukta på mjölken innan du slänger den. Lukta och smaka på matvaror som ligger på datumgränsen. Bäst före-datum betyder just ”bäst före”, inte automatiskt ”dåligt efter”.
3. Frys in matvaror
Ser du att något är på väg att gå ut i datum och du vet att du inte kommer hinna äta det? Frys in det! Bröd som börjar bli torrt kan antingen rostas direkt för bättre smak, eller frysas in och rostas senare.
4. Rädda grönsakerna
Skrumpna grönsaker som potatis, paprika och broccoli kan man använda i grytor eller soppor utan att tumma på smaken. Sallad, morötter och andra rotfrukter som tappat spänsten blir krispiga igen om de får ligga i en skål med vatten i kylskåpet några timmar.
5. Rädda frukterna
Frukt som börjar bli gammal funkar utmärkt att frysa in och sedan använda som ingredienser i smoothies.
6. Inventera i skafferiet
Sätt i rutin att regelbundet inventera din kyl, frys och skafferi. Det är lätt att glömma bort det som göms längst bak. Ta en koll innan du handlar och låt överblivna varor inspirera till nya rätter.
7. Bli en mer kreativ kock
Pyttipanna, omelett, wok eller risotto. Klassiska rätter där bara fantasin sätter gränser för innehållet är perfekta att laga med hjälp av udda rester från kylskåpet. Våga testa oväntade kombinationer!
8. Portionera smartare
Att lägga upp för mycket mat på tallriken leder sannolikt bara till ett onödigt kaloriintag eller till att maten kastas. Håll koll på portionerna och vänta in din mättnadskänsla. Rester i kastrullen sparar du självklart till nya lunch- eller middagsmål.
9. Våga be om doggybag
I USA är det självklart att erbjuda sina gäster en påse med resterna från tallriken att ta med hem. Enligt en enkät från Konsumentföreningen tycker många svenskar att det är pinsamt att be om en så kallad doggy bag. Men man ska inte behöva skämmas! Miljömedvetenhet uppskattas.
10. Skaffa en kompost
Köp en kökskompost eller varför inte bygga din egen trädgårdskompost? Ett bättre miljöval och dessutom får du fin odlingsjord på köpet.
TEXT: JENNIFER SOLDEMO
