Hälsoguiden
Solen – beroendeframkallande för huden

Solen – beroendeframkallande för huden

Solens välgörande men förrädiska strålning kan nämligen liknas vid heroin för huden, enligt forskare.

Läs mer

Vänder du ansiktet mot himlen så fort vårsolen visar sig? Inte så konstigt. Solens välgörande men förrädiska strålning kan nämligen liknas vid heroin för huden, enligt forskare. Så här hanterar du den.

Solen är motsägelsefull. Den både behövs och skadar. Efter senaste årens hudcanceralarm väljer många en plats i skuggan – men desto fler känner sig dragna till solen likt en drog. Vilket visat sig vara en ganska pricksäker jämförelse, förklarar Yael Adler, hudläkare och författare till boken Huden – allt om vårt största organ.


Solbrun-betakaroten-ny-800x600.jpg

Ett beroendehormon utsöndras

Solljus får nämligen serotoninet att öka. Det gör oss lyckliga, vilket skulle kunna förklara vår längtan efter solbad, liksom vinterdepressioner framkallade av solbrist.


– Jakten på en mörkare ton får soldyrkarna att söka sig ut i solen eller in på närmaste solarium. Man antar att denna hunger delvis kan förklaras genom produktionen av lyckohormonet serotonin. Forskarna har dessutom hittat ett äkta ”beroendehormon” som utsöndras i huden vid solbad: betaendorfin, som fungerar som ett heroinliknande opiat. Det är beroendeframkallande och smärtlindrande, förklarar hon.
Forskarna spekulerar kring att naturen tänkt sig solhunger som ett sätt att se till att människan får tillräckligt av det viktiga vitamin som bildas i huden vid UV-strålning: vitamin D.


Hudcancerfall ökar mest i Norden

Sverige ligger i topp när det gäller antalet personer som får hudcancer och ökningstakten är oroväckande, enligt hudläkaren Maria Brolin. Mellan 2004 och 2014 ökade antalet personer som fick malignt melanom med 87 procent.

Solsemestrar med intensiv solning i länder med hög UV-strålning bidrar till att frekvensen av hudcancer är så extremt hög i Sverige.

Vårda-din-sommarhy-5.jpg

En kvart om dagen räcker

Men det räcker med en kvart om dagen under sommarhalvåret för att en ljus person med shorts och t-shirt ska få tillräckligt med D-vitamin. Mörkhyade personer behöver mer. Samtidigt orsakar solen skador i huden: Bryter ner DNA, skapar oönskad celltillväxt och orsakar inflammationer. Väger man risker mot fördelar bör man hellre äta D-vitamin som kosttillskott än att utsätta sig för mycket sol, enligt hudläkaren Maria Brolin och KoHFs* riktlinjer.
Väl i solen gäller det att skydda sig. Solkräm med hög SPF behövs särskilt på vår och för- sommar innan huden utvecklat sin egen skyddsförmåga. Och UV-strålning kan orsaka skada även när solen är bakom moln.

Vårda-din-sommarhy-3.jpg

Skillnad på fyskaliska och kemiska solskydd

Det finns fysikaliska och kemiska filter i solskyddsmedel. Skillnaden mellan dessa filter är att de har olika sätt att ”filtrerar” bort UV-strålningen från huden.  Fysikaliska skydd består av små partiklar som stannar ovanpå huden och reflekterar bort UV-strålarna.  Det passar bra för en lite mer känslig hud eftersom det inte irriterar då vi inte får någon värmeutveckling när strålarna studsar i väg.  Kemiska UV-filter absorberar UV-strålningen och omvandlar denna till oskadlig strålning i huden, dvs. genom en kemisk reaktion. De kemiska filtren är oftast lite tunnare i konsistensen och lättare att applicera.


Använd ekologisk och naturlig hudvård

UV-filter ska vara både effektiva och vattenresistenta. Det finns miljökonsekvenser med både fysikaliska och kemiska filter, då de för att fungera som skydd inte ska vara nedbrytbara i vatten. Men naturlig hudvård baserad på ekologiska råvaror är alltid ett bättre val för miljön.
– Många har dock uppfattningen att naturliga solskydd lämnar en vit hinna på huden, säger AK Karvonen.
– Så är det inte längre. Visst kan fysikaliska filter vara något vitare, men solkrämerna har utvecklats enormt på senare tid, har bättre råvaror och består av mindre partiklar än förr. De syns inte på huden, men skyddar lika bra, berättar hon.


Kosttillskott med betakaroten

Det finns även kosttillskott med betakaroten speciellt anpassade för sommarsäsongen. Betakaroten är ett förstadium till A-vitamin som kroppen till viss del omvandlar till ren A-vitamin. Överskottet av betakaroten lagras främst i underhudsfettet.
– En god källa till betakaroten i kosten är morötter och spirulina, som är naturligt rika på ämnet. Många andra frukter och grönsaker får också sin starka färg av karotenoider, säger AK Karvonen.
I kosttillskott för huden ingår ofta även E-vitamin som bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress, och zink som bidrar till att bibehålla hår, hud och naglar i normalt skick. Men det du äter kan aldrig ersätta solkräm.
– Nej, fuska inte med solkrämen utan se till att alltid ha en tub inom räckhåll – och kom ihåg att använda den!



*Kosmetik och HygienFöretagen, tidigare KTF

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost. Det är viktigt med en balanserad kost och hälsosam livsstil.