Låg, trött och hungrig hela tiden? Eller energisk, stark och lättirriterad? Allt kan kopplas till hormonnivåerna i din kropp. Och de svänger! Live Life gör en djupdykning i ditt mående kopplat till menstruationscykeln.
Hormoner är små kemiska budbärare i din kropp som påverkar allt ifrån hur du känner dig och hur hungrig du är, till din koncentrationsförmåga, energinivå och kroppsstyrka. En kvinnas mående påverkas av hormoner livet igenom, från första mensen till klimakteriet. Enligt Katarina Wilk, journalist inom medicin och hälsa och författare till boken Perimenopower - hitta din superkraft när hormonerna svänger (2018), är hormonell balans själva basen för kvinnors välmående.
– Hela vårt psykiska mående är påverkat under de reproduktiva åren. Började vi titta mer på det skulle vi kvinnor kanske inte bli utbrända i samma utsträckning, vi skulle kunna lära oss att hantera stress på ett annat sätt. Vi skulle se helt annorlunda på kvinnors hälsa, säger Katarina Wilk.
ATT VÅRT MÅENDE påverkas av våra hormoner är sedan länge konstaterat och – till och med – fångat på magnetröntgenbilder av forskaren Dr. Mosconi, som skrivit den omtalade boken The XX-brain.
– Måendet har att göra med att hormonerna svänger under menscykeln. Och när våra hormoner svänger, framför allt i klimakteriet, så påverkar det alla andra hormoner vi har, bland annat serotonin, förklarar Katarina Wilk.
Seratonin är signalsubstansen som reglerar bland annat impulsivitet, sinnesstämningar, sömn, impulsivitet, aggressivitet, aptit, sexlust samt kognitiva funktioner. Hormonbalans är avgörande för att vi ska må bra. Men ofta får kvinnor som mår psykiskt dåligt i perioder anti-depressiva för att lindra symptomen, även om orsaken många gånger har visat sig vara rubbningar i hormonbalansen.
VÅRT PSYKISKA OCH fysiska mående av våra hormonsvängningar påverkar oss under uppåt 40 reproduktiva år. Det är framför allt två hormon som spelar roll – östrogen och progesteron. – Man kan säga att östrogen är vårt energihormon och progesteron är vårt lugnande hormon, säger Katarina Wilk. Vårt mående påverkas av balansen mellan dessa två. När kvinnan i 35–40-årsåldern närmar sig menopaus följs de två hormonen inte åt genom cykeln längre. – De flippar och dansar inte längre tillsammans. Och är dessa två inte i balans så funkar vi inte som vi brukar, och därför upplever vissa att de mer eller mindre mår dåligt hela tiden, förklarar Katarina Wilk. Statistik visar att det är då som flest kvinnor mår psykiskt dåligt och är sjukskrivna i nästan dubbelt så hög utsträckning som män, enligt Riksrevisionen. Det är progesteronet som sjunker först.
Detta kan göra att kvinnor blir speedade, eftersom det finns för lite lugnande progesteron i relation till östrogenet. Det är också då som kvinnor ofta diagnostiseras som utmattade, något Katarina Wilk själv har erfarenhet av.
– För mig började det med sömnproblem och jag försökte hitta egna lösningar i stället för medicin, som melatonin, yoga, träning och bättre kost. Jag kämpade för att hålla mig i schack men blev sen klassad som ”utbränd”, en diagnos jag inte kände stämde. Katarina sa nej till antidepressiva, men började vid 48 års ålder med östrogen.
– Det var som att dra upp en rullgardin, säger hon, och tar idag östrogen i kombination med en hormonspiral, som utsöndrar progesteron. Först när kvinnan slutligen går in i menopaus (det vill säga tolv månader efter sista mens), ungefär runt 50, mår de lite bättre, eftersom hormonerna inte svänger lika mycket längre.
MEN TROTS HORMONERNAS stora påverkan på kvinnors hälsa har det forskats mycket lite på området.
– Man vill inte tillstå att det är en skillnad mellan en manlig och en kvinnlig hjärna, men vår amygdala reagerar starkare när vi inte har östrogen längre, det gör oss kvinnor kanske mer sårbara och utsatta för olika former av stress, menar Katarina Wilk. En god nyhet är att Uppsala universitet precis har gett anslag till ett stort projekt med fokus på psykisk hälsa under de reproduktiva åren.
– Jag tror framöver att forskningen kommer visa att en del antidepressiva mediciner till och med behöver könshormoner i sig för att stabilisera den psykiska ohälsan som har med kvinnans hormoner att göra, avslutar Katarina Wilk.