Dansens många fördelar
Dans är en effektiv träningsform som ger så mycket mer än bara träning.
– Det som gör dansen unik är att den kombinerar fysisk träning med kreativitet, känslomässig kontakt och social interaktion. Du tränar inte bara kroppen – det är även stimulerande för sinne och själ, säger dansgurun Tony Irving, som inte bara är domare i succéprogrammet Let’s Dance, utan även har dömt flera världsmästerskap i olika dansdiscipliner. Idag jobbar han bland annat som danslärare i Stockholm.
Enligt Tony är dansen positiv eftersom den på ett naturligt sätt ger kroppsberöring som också är värdefullt för hälsan. Den ger även emotionell och kreativ stimuli.
– För mig är dans också ett sätt att bearbeta emotionella sidor av livet och dessa sidor kommer fram när man dansar. Det är en av få fysiska träningsformer som verkligen kopplar ihop din kropp och själ. Dans ger inte bara bättre fysisk hälsa – utan också en bättre psykisk hälsa.
Alla kan dansa
Till skillnad från andra träningsformer är ålder eller fysiska begränsningar inget hinder om du vill dansa. Många träningsformer kräver en viss fysik från början, men dans är perfekt för dig som är nybörjare, man beöver heller inte vara i perfekt fysisk form. Dans är dessutom en av få aktiviteter som män och kvinnor i alla åldrar tränar tillsammans och du kan dansa överallt – även hemma.
Som träningsform fungerar dans även för rullstolsburna med partners.
– I rullstolsdans dansar man med samma förutsättningar som en gående. Men jobbar som par eller solo, anpassat efter individen i rullstol, förklarar Tony.
– Vill du bara dansa för att komma i form och ha roligt, strunta i pardans och ta dig istället till ditt lokala gym eller till en dansskola som har dans för fitness, och kör på själv! Det spelar ingen roll om du inte dansar i takt, inte kan utföra rörelserna perfekt, eller inte har någon partner. Dansa bara för att få träning och för glädjen det ger. Dans som är bra för kroppen, är också bra för själen, säger Tony Irving.
Få igång kroppen
Ett intensivt danspass förbättrar din kondition och bränner energi. Musklerna tränas och blir starkare. All dans ger starka ben, medan kroppens övriga muskler får olika mycket träning av olika danser. Du lär dig även nya rörelser, tänjer kroppens gränser och ökar därmed din rörlighet. Musklerna blir smidiga, balansen förbättras och du tränar koordination – det vill säga att utföra flera rörelser samtidigt.
Forskning visar att koordinationsträning är bra för hjärnan och förbättrar såväl kreativitet som inlärningsförmåga. Dans har dessutom en positiv inverkan på leder och flexibilitet.
– Det är helt enkelt otroligt bra med dans – man koordinerar flera muskelrörelser samtidigt, istället för att medvetet isolera och träna enskilda muskler som du gör i en maskin på gymmet. Dans är funktionell träning – utan att man tänker på det! För när du börjar röra dig, och hjärnan sätter igång kroppen, får du träning medan du har roligt utan att du behöver oroa dig och tänka på vad du gör, menar Tony.
9 former av dansträning
Olika dansstilar tränar olika muskler och färdigheter. Här guidar dansexperten Tony Irving dig så att du kan hitta den dansform som passar just dig.
Balett/Barre
Vad är det?
Baletten är en stram och disciplinerad dansform vars rötter finns i underhållning vid de stora europeiska renässanshoven under 1400-1500-talen. Dansformen är uppbyggd på formaliserade positioner och rörelser som är mycket krävande i fråga om styrka och vighet – även om det ser lätt ut. Klassisk balett har en självskriven plats inom all dansundervisning för att träna hållning, styrka, vighet som dansaren har nytta av även i andra dansformer, som modern dans eller jazzdans.
Just nu är lightvarianten på balett – barre – den hetaste träningsformen i NYC och Hollywood. Barre lovordas bland annat av kändisar som Taylor Swift. Träningsformen är inspirerad av dansarnas övningar vid balettstången (som kallas ”barre”) men innehåller sportigare inslag i form av funktionella styrkeövningar.
Vad ger det?
Balett är nyckeln till bra teknik och rörelse inom all dans – och den är den mest tekniska av alla dansformer. Dansformen tänjer på kroppens gränser maximalt – inom kroppens naturliga rörelsemönster. De enkla, graciösa och effektiva övningarna inom balett och barre bygger uthålliga muskler och gör dig vigare och smidigare. Du får en dansares smidiga och muskulösa kropp och stolta hållning. Här får du jobba med senor, ledernas rörlighet och balans, vilket bygger den inre muskulaturen.
Vem passar det?
Dig som vill träna upp styrka, rörlighet, smidighet och hållning. Men var beredd på stenhård träning, ömmande muskler och timmar av slit om du vill komma någon vart.
Gammeldans
Vad är det?
Gammeldans är en samlingsbeteckning på de modedanser som hade sin ”storhetstid” mellan 1800 och 1900 i Sverige. Under denna tid började dragspel masstillverkas vilket hade stor betydelse för dansmusiken och det utvecklades en musikrepertoar för gammeldans som var anpassad till dragspelens tekniska möjligheter och begränsningar. Gammeldans bygger på traditionellt manliga och kvinnliga roller där mannen för och kvinnan följer. Dansen utgår ifrån förutbestämda stegmönster som man genomför i en fast ordning. Några av danserna som ingår är vals, polka, schottis, hambo, mazurka och snoa.
Vad ger det?
Gammeldans ger motion och koordination. Det är en mindre explosiv dans, som samtidigt låter dig jobba med balans, leder och muskulatur. Du lär dig att dansa samspelt med din partner. Detta kräver både samarbete, ledarskap och följsamhet. Du måste även lära dig dansens olika turer för att kunna hänga med i svängarna.
Vem passar det?
Gammeldans passar alla som gillar traditionell pardans. I pardansen får man också vara social samtidigt som man rör sig.
Disco/Freestyle
Vad är det?
Disco eller freestyle är den absolut största formen av dans i Sverige idag, med över 3000 licensierade tävlingsdansare. Dansformen utvecklades under 1970-talet i USA och nådde sin kulmen när John Travolta slog igenom med dansfilmen Saturday Night Fever (1977). Disco har spelat en viktig roll i utvecklingen av andra stilar, däribland modern dansmusik som house och hiphop. Ordet disco kommer från franskans ”discothèque”. Disco kan dansas både solo, i par och i grupp.
Vad ger det?
Kondition, kondition, kondition! Discodans är perfekt för att träna upp uthållighet. Dansen är en mycket krävande aerobicsdansform som jobbar med hela kroppens muskulatur.
Vem passar det?
De flesta älskar att dansa disco – unga som gamla. Extra rolig dansform för den lite äldre generationen som är uppvuxen med discomusiken.
Ballroom dancing
Vad är ballroom dancing?
Ballroom är ett samlingsnamn för tävlingsdanser som vals, foxtrot, tango, quickstep och wienervals. Här har man en uppsättning grundsteg som man utgår ifrån, samt en förare och en följare i dansen – men det behöver inte längre alltid vara en man som för en kvinna.
Vad tränar man?
Dansar man ballroom jobbar man mycket med benen och med en ”lång ryggrad”. Fokus ligger på ryggradens hållning och de muskler som stärker och håller upp ryggrad och nacke. Kontroll och samarbete med partnern är i fokus. I exempelvis quicksteppen får hjärtat jobba riktigt ordentligt och cirkulationen ökar
Vem passar det?
Alla som tycker det är roligt att dansa som par – oavsett ålder, kön och sexualitet. Är du en av många som inspirerats och fått ett nyväckt dansintresse tack vare tv-succén Let’s Dance kan ballroom passa dig.
Streetdance
Vad är street dance?
Streetdance är ett samlingsbegrepp för alla dansformer – från traditionella till moderna elektroniska stilar – som utvecklats utanför dansstudion på gatorna världen över. Här ingår alla former av gatudans som hiphop, locking, popping, funk. En av de största inriktningarna inom street är hiphop- och funkinfluerad dans. Funk är mer modern, trendig dans till moderna hits.
Vad tränar man?
Streetdance har effekt på stora muskelgrupper. Här får vrister, knän och höfter jobba. I dansen jobbar man med magkontraktioner och gungande i kroppen, med kroppstyngden nedåt. Tekniken fokuserar på att jobba med hur lederna rör sig eller isoleras, snarare än att jobba med musklerna, även om olika muskelgrupper koordineras och stimuleras. Ger bra styrka och stark coremuskulatur.
Vem passar det?
Streetdance passar dig som gillar att röra på dig och gillar lite coolare, tyngre dansgung. Även om man inte kan göra samma rörelser som i sin ungdom så kan man anpassa dansen till de förutsättningar man har i nuläget.
Latin
Vad är latin?
”Latin” är ett samlingsnamn för salsa, merengue, paso doble, jive, samba, rumba, cha-cha-cha och alla andra former av latinodanser som har sitt ursprung i Latinamerika.
Vad tränar man?
Latinodanser är generellt bra för coremuskulaturen såväl som konditionen. De har ofta ett högt tempo, är explosiva och kräver bra balans. Men samtidigt som de är otroligt konditionsinriktade jobbar man mycket med höftrörelser och benteknik. Danserna stärker lår, vader och magmuskulatur. Men om den explosiva jiven fokuserar på den yttre muskultauren jobbar den långsammare rumban med bålkontroll och den inre muskulaturen, samt stretching.
Vem passar det?
Alla som går igång på latinomusik och älskar sexiga pardanser.
Zumba
Vad är zumba?
Zumba en populär dansinspirerad träningsform med enkel koreografi och inslag av aerobics – en sammanslagning av det bästa av alla latinodanser, ihopsatt till enkel koreografi som dansas till medryckande musik. Träningsformen föddes 2001 då en aerobicsinstruktör i Columbia glömde musiken hemma och fick improvisera till latinamerikans musik. Stommen i ett zumbaträningspass är de fyra grundrytmerna salsa, merengue, cumbia och reggaeton, men även samba, flamenco och disco kan förekomma.
Vad tränar man?
Zumba ger främst kondition (och ett glatt humör!). Tempot under passet varieras för att ge en form av intervallträning. Zumba innehåller även mycket höftrörelser vilket är bra för höftleder och nedre magmusklerna. Zumba ger bra benmuskulatur och jobbar mycket med höftrörelser, vilket är bra för höftleder och nedre magmusklerna. Samtidigt får axlarna en naturlig träning då man har rörliga armar.
Vem passar det?
Zumba passar alla – i alla åldrar – som tycker om att röra på sig och ha kul.
Afrikansk dans
Vad är afrikansk dans?
Afrikansk dans är ett begrepp som omfattar alla de olika afrikanska dansstilar som finns, som den västafrikanska dansen, Ndombolo, AfroBeat och Azonto. Afrikanska danser kännetecknas av att de är intensiva och explosiva, med högt tempo och mycket energi och glädje.
Vad tränar man?
De afrikanska dansernas höga tempo leder till hög puls och de flesta svettas rejält när de dansar. Att dansa afrikansk dans handlar om att röra på hela kroppen, utföra stora rörelser och få fart på hjärtat. Uttrycken varierar från kraftfulla rörelser som går igenom hela kroppen till mjuka och sensuella rörelser med rullande höfter. Men dansen ger inte bara kondition utan även styrka. Man tränar bland annat mage, ben, rygg samt säte och axlar samt blir mer flexibel. Afrikansk dans bidrar också till att man får bättre balans och man jobbar både mot och ifrån golvet.
Vem passar det?
Alla människor i alla åldrar som bara vill släppa loss och ha roligt till skön musik – och som vågar tänja på sina gränser – för i Afrikansk dans får man inte vara blyg eller hämmad. Här jobbar man med utmanande rörelser för höfter, bäcken och bröst. Det gäller att komma ifrån den sexuella fixeringen vad gäller rörelserna i de här områdena – då blir dansen befriande! Dansas ofta till livemusik.
Bugg
Vad är bugg?
Bugg är en svensk pardans som kan kallas ”den svenska nationaldansen”. Bugg dansas till musik i fyrafjärdedelstakt i vanligtvis snabbt tempo, 120-180 BPM. Dansen har inga fasta variationer utan är en helt improviserad dans där föraren för följaren i olika snurrar och turer. Som pardans skiljer sig bugg från många andra danser eftersom de dansande inte håller om varandra, som i till exempel foxtrot och vals. Istället håller de varandra i en eller bägge händerna större delen av tiden och byter grepp ofta. Buggkulturen är fortfarande stark i hela landet. Traditionellt dansas bugg till dansbandsmusik, men det går även att bugga till moderna hits.
Vad tränar man?
Bugg ger kondition, koordination och dansglädje. Dansen stärker inte bara hjärtmuskeln utan även benen och att följa med i de olika turerna ger även lite hjärngympa.
Vem passar det?
Alla som älskar att dansa pardans! Bugg kan anpassas efter din nivå och bestå av enkla roliga turer eller avancerade kombinationer – det är du och din partner som bestämmer nivån.
