Vi vet hur viktigt det är med rätt kost, träning och  sömn för att må bra. Men få känner till att det som har  allra störst påverkan på vårt mående är våra relationer. Lyckopsykologen Katarina Blom, bokaktuell med  Tillsammans-effekten. Hur relationer stärker vår hälsa,  lycka och motståndskraft, förklarar varför.

Receptet på att bli lyckligare är att spendera mer tid tillsammans med andra.  – Om man frågar människor om deras  lyckligaste minnen så är det minnen vi delar  med andra, som när man gifte sig, fick barn  eller reste med en vän. Sällan nämns saker  som att vi fick bra betyg eller löneförhöjning.  

EN ANLEDNING TILL att det är svårt att bli  lycklig på egen hand är att vi ofta motarbetas av vår egen hjärna. Hjärnan är nämligen  programmerad att fokusera på yttre hot och  problem, och fastnar därför lätt i grubbel  och ältande.  – Lycka är inte ett långvarigt tillstånd,  utan vår hjärna vill att vi ska hålla oss på  vakt. Genom årtusenden har det varit en  förutsättning för vår överlevnad att hjärnan  fokuserar på om vi misslyckas, är stressade,  eller har en konflikt ... sådant hörs väldigt  högt. Men det som flyter på i tillvaron har  låg volym, eftersom det inte är så värdefull  information ur ett överlevnadsperspektiv.

EN STUDIE VISADE att en enda otrevlig  kommentar på jobbet sänker vår prestationsförmåga med 50 procent, vilket Katarina Blom förklarar med att vi är extremt  lyhörda inför kritik

 – att hålla sig väl med  alla i gruppen är en förutsättning för att  överleva.  – Som lyckopsykolog brukar jag säga att  vår hjärna fungerar som ett kardborrband  för negativ information, som kritik, men som teflon för positiv information som  beröm från andra.  Att våra relationer är så avgörande för vår  lycka beror på att vi människor har ett grundläggande behov av att tillhöra en gemenskap,  oavsett kultur, kön och ålder. Goda relationer  gör oss mer motståndskraftiga när livet är  tufft. Katarina Blom menar därför att det är  viktigt att ta sina sociala behov på allvar. Oddsen för överlevnad är rent statistiskt bättre för  de med ett starkt socialt nätverk

 – forskning  visar exempelvis att sammanboende män  lever hela sju år längre än de som lever ensamma, och de så kallade ”blå zonerna” i världen,  områden med ovanligt lång livslängd, kännetecknas av en social livsstil.  

– Men i vår kultur måste vi boka besök  hos våra föräldrar, man springer inte bara  över. Är man ensam här kan man lätt bli väldigt ensam. 

SOCIALA RELATIONER ÄR inte bara bra för  den mentala hälsan – de påverkar också den  fysiska. Forskning visar att ensamhet är lika  farligt som att röka femton cigaretter om  dagen, eller att vara alkoholberoende. Även  dåliga relationer har stor negativ påverkan  på vår hälsa. Såväl vårt hormonsystem som  vårt hjärt- och kärlsystem, tarmsystem och  immunförsvar påverkas av en dålig relation  eller konflikt. 

 – Det är bättre för hälsan att skilja sig om  man har många konflikter. Vi kan få svårt att  sova och äta och upplever ett stresspåslag  även av mindre saker, som att exempelvis  inte bli medbjuden på jobblunchen. Det  handlar om huruvida vi får tillhöra eller inte.  Att investera i sina relationer är med  andra ord att prioritera sin hälsa. Men att bygga bra relationer kräver tid och  engagemang. De viktigaste ingredienserna i  en bra relation är trygghet, tillit, förutsägbarhet, att vi vågar visa sårbarhet och att vi blir  väl bemötta också när vi inte är vårt bästa  jag. En forskare kom fram till att efter 50  timmar tillsammans är vi kompisar, efter 100  timmar är vi vänner och efter 200 timmar är  vi nära vänner, förutsatt att man prioriterar  att umgås, pratar djupt och har roligt ihop. 

VÅRA NÄRMSTA RELATIONER – partner,  familj och bästa vänner 

– har störst betydelse för vårt mående. Men hur vi upplever  relationen är mer avgörande än själva släktbandet.  Ny forskning visar att så kallade tunna band  

– ytliga återkommande bekantskaper som  grannar, kollegor, killen i kassan

– har en  överraskande stor effekt på vårt mående.  Trots det så gör många av oss tvärtom när vi  mår dåligt och är stressade: vi hoppar över  fikat med kollegorna på jobbet, trots att studier kring återhämtning på arbetstid visar att  det är just kaffepausen som ger återhämtning. 

– Småprat med andra ger ökad känsla  av trygghet, förankring och sammanhang.  Vi borde alla småprata mer, säger Katarina  Blom.