Hälsoguiden
Socker och psykisk ohälsa

Socker och psykisk ohälsa

Socker är inblandat i en rad olika folksjukdomar och gör dig inte bara in inflammerad, ofokuserad och överviktig. Du kan även bli deprimerad, visar ny forskning. Inte konstigt att magen kallas för vår andra hjärna, säger vetenskapsjournalisten Henrik Ennart.

Läs mer

Kopplingen mellan socker och lycka är något som vetenskapsjournalisten Henrik Ennart uppmärksammat med sin bok ”Happy Food”. I din tjocktarm tillverkas nämligen hormoner och signalämnen som styr dina känslor.

Han menar att det inte är en tillfällighet att magen kallas för den andra hjärnan. Nya rön visar hur tarmbakterierna inte bara är med och styr över vår kroppsvikt, kroniska tarmsjukdomar, diabetes, kärlsjukdomar och även cancersjukdomar. De tycks också vara kopplade till psykisk ohälsa och depression.


– Inom 24 timmar kommer det du nyss stoppade i munnen att ha möblerat om i floran av bakterier som lever i dina tarmar på ett sätt som går att mäta. Och godis och sötsaker är lite som att ta uppiggande medicin. Löser problemet för stunden men förvärrar läget på sikt, säger han.


Ny forskning: Koppling mellan socker och depression

Förr trodde man att sockret främst bidrog till depression via ökad fetma, som är en riskfaktor för att må dåligt. Men på sensommaren 2017 kunde två olika forskarlag på en vetenskaplig konferens i Bethesda utanför Washington DC för första gången visa på en koppling mellan socker och depression, och även en aggressivare utveckling av sjukdomar som schizofreni.


– När forskarna nu lyft på locket till vår tarmflora är det uppenbart att nästan allt vi tidigare lärt oss om mat och hälsa måste ses i ett nytt ljus.

Men enligt Henrik Ennart kan vi leda våra tarmbakterier rätt. För ju mer socker och skräpmat du äter – desto mer sugen blir du. Tuggar du i stället i dig fiberrika grönsaker – då växer en viss typ av goda bakterier till sig och du äter gärna mer.


– Det finns studier på djur som tyder på att just de tarmbakterier vi göder sedan ropar efter mer. Om en så basal funktion finns hos närbesläktade djur så brukar den även finnas hos människor, men än så länge saknas sådana studier.

För har du en sekund på dig att välja mellan en kanelbulle och en morot är bullen det automatiska valet för de allra flesta, innan du hinner tänka efter. Helt enkelt för att den bäst tillfredsställer hjärnans hormonella belöningssystem.


Hjärnan i tarmen styr

Bullen äter du inte som ett medvetet val, utan på impuls, och då är det din andra hjärna som styr: den i tarmen, enligt Henrik Ennart. Det här speglar den ständiga kampen mellan din gamla reptilhjärna och din nya tänkande hjärna som kan fatta självständiga beslut.

Här gäller det att ta kommandot och visa var skåpet ska stå.


– Nästa gång du frestas: Stanna till, upplev magkänslan och tänk efter om detta är vad du verkligen vill. Många gånger kommer du att inse att du inte längre är lika sugen. Träna på att känna igen dina känslor, ta ett steg tillbaka och gör ett genomtänkt val. Då kan du vinna över magkänslan.