Hälsoguiden
Kvinnokroppen

Kvinnokroppen

Fortfarande vet vi chockerande lite om kvinnokroppen, menar amerikanska vetenskapsjournalisten Natalie Angier. Det vill hon ändra på.

Läs mer

Natalie Angier har vunnit Pulitzerpriset, världens finaste journalistpris, för sin förmåga att förvandla snustorra forskningsrapporter till spännande läsning. Hennes jobb är som journalist på New York Times.

Men hon är också författare till bland annat kultklassikern Woman, an Intimate Geography (2000), där hon med hjälp av vetenskapen avverkar fördomar om manligt och kvinnligt.


– Alla människor är olika, så det måste finnas bättre kategorier än män och kvinnor om man känner att man vill dela upp mänskligheten.


Natalie Angier pekar på transgenderrörelsen, en politisk rörelse för män som föddes som kvinnor och kvinnor som föddes som män, ett bevis så gott som något på att en biologisk kropp inte innebär ett visst socialt eller sexuellt beteende.

Ändå finns det många fördomar om att mäns och kvinnors biologiska olikheter skulle styra deras beteende, enligt Natalie Angier. Att kvinnor skulle vara styrda av sina hormoncykler medan män är intellektuella varelser och att män skulle vara mer aggressiva än kvinnor. Eller att kvinnor skulle vara svaga.

­– Inget av detta är sant. De flesta kvinnor inser till exempel inte hur starka de är, eller hur kapabla de är att bygga muskler och försvara sig.


Här vet vi för lite om kvinnokroppen:

  • ”Klitoris fulla utsträckning med nervförgreningar över hela bäckenregionen, blev känd först på 1990-talet, med nervnystan och olika typer av nervfibrer. Först nu har forskarna börjat undersöka skillnaden mellan vävnad från klitoris och från penis, och mätt nervtätheten. Kvinnor har mycket högre täthet.”
  • ”Bröstens funktion är inte bara att nära bebisar (vilket andra arter gör utan liljekullar) eller att attrahera män (som också har bröstvävnad som svarar på och sväller av östrogen). Brösten definierar oss som art. ”
  • ”Livmodern är ett väldigt intressant organ som inte är tillräckligt uppmärksammat. Länge, ända in på 1800-talet, tänkte sig läkarvetenskapen om att livmodern och hjärnan konkurrerade om blodet i kroppen, och därför ansåg man inte att det var bra för kvinnor att studera, eftersom det skulle påverka deras fertilitet. Livmodern är ett organ som kan växa i den redan färdigvuxna kroppen, en del av det endokrina systemet (hormonsystemet) som tillsammans med nervsystemet styr vad som händer i kroppen.
  • ”Det pågår forskning om moderkakan. Det verkar vara ett mer intelligent organ än tidigare trott, här tillverkas inte bara näring för barnet, utan den ser till att ett foster som lever som en fisk är anpassat för att leva som en landvarelse efter förlossningen.”