Hem

Vad vet du om dina hormoner?

text: Kajsa Haidl

Hälsa

Shoppa och läs mer om

Livsviktiga och hatade. Att hålla hormonerna i balans genom livets olika faser är lättare sagt än gjort. Men de senaste årens kunskapsrevolution har lett till förändring. Nu kräver allt fler kunskap om sina egna kroppar för att få bukt på sin hormonella ohälsa. Sexualhälsorådgivaren Jenny Koos vet varför. 
Utvalda produkterRekommenderade produkter från Lifebutiken

Tjockt och klistrigt, snigelslem eller mer som okokt äggvita?  Få personer intresserar sig lika mycket för vätskan i trosorna som Jenny Koos. Men hon har ett tydligt syfte med sina närgångna frågor. Vilken konsistens dina flytningar har är nämligen en viktig nyckel till din menscykel och din förmåga att bli gravid. Och i förlängningen avgörande för hela din hormonella hälsa.

PMS är  en signal på att något inte stämmer

Till Jenny Koos  söker sig människor med livmoder i åldern 23–55 som lider av olika fertilitets- och underlivsbesvär. Ofta har de varit flera vändor inom den konventionella vården men inte blivit lyssnade på. När hon möter dem för första gången börjar hon lägga ett stort pussel där kost, livsstil och näringsstatus är lika viktiga byggstenar. Det är ett slags detektivarbete som styrs av ett helhetstänk. Och allt börjar med menscykeln.
– Menscykeln är en direkt spegel av vad som händer i din kropp. Till skillnad från vad många kvinnor har lärt sig, så är mensvärk och PMS inte normala tillstånd. Det är kroppens tydliga signal på att något inte stämmer, berättar Jenny Koos, som även kallar sig ”Vulverine”. 

Sin kunskap och den metod hon studerat och nu lär ut har hon förvärvat efter närmare 10 års studier vid Justisse college i Kanada. Och intresset är stort. Det märks inte minst på hennes populära föreläsningar som lockar kvinnor (och några män) i alla åldrar.
– Föreläsningarna brukar väcka ilska och besvikelse. Inte alls för att de som lyssnar inte håller med. Den vanligaste reaktionen är: Varför i helvete har ingen berättat det här för mig tidigare?

Hormoner-inspiration-2-1200x399.jpg

Kvinnor har noll koll på sina kroppar

Det senaste decenniet har det skett en stor kunskapsrevolution som framförallt drivs av 80-talister som hon själv, säger hon. Allt fler börjar ifrågasätta den information som gavs på ungdomsmottagningarna och i skolans sexualundervisning gällande menscykeln och olika preventivmedel. Allt fler kräver djupare kunskap om sina egna kroppar för att kunna ta mer upplysta beslut.
– Det är vår feministiska, nej mänskliga rättighet! Bilden av Sverige är fortfarande att vi har en hög nivå på sexualkunskapen. Den skrämmande sanningen är att majoriteten av alla kvinnor fortfarande har noll koll på sina kroppar långt upp i livet. Okunskapen leder till att kvinnor känner stor misstro både gentemot sig själva och vården. Man vet att något är fel men man förstår inte varför. Och läkaren förstår det inte heller. 

Vården saknar utbildningsbredd

Med tiden håller  som sagt på att förändras. I Facebook-forum som Fittlife organiserar sig 10 000-tals medlemmar och diskuterar PMS och endometrios, ger kostråd och tipsar om naturliga preventivmetoder. För äldre kvinnor finns forum som Klimakteriekärringar. Trots att majoriteten av hennes klienter är i 30-årsåldern, träffar Jenny Koos även äldre kvinnor. De flesta lider av klimakteriebesvär. Hon märker en skillnad mellan generationerna:
– Det har att göra med hur vi sökt information. Äldre kvinnor jag träffar brukar i högre grad ha litat på den konventionella sjukvården, och nu är de djupt besvikna. Bland yngre finns ett mer omedelbart ifrågasättande, det är mer självklart att gå till grundkällan och läsa på. 80-talister var ju de första att växa upp med internet. Just nu befinner oss i ett spännande skifte, tycker hon, där den konventionella vården har börjat märka att patienter ställer högre krav. Tyvärr saknar vården ofta bredd i sin utbildning och avfärdar helt alternativa behandlingsmetoder.
– Sen kan man fråga sig om det ens går att göra en korrekt bedömning av någons hälsa på de 15 minuter som läkaren träffar sin patient. 

Varför är det okej att kvinnor har så ont att de kräks?

Jenny Koos betonar att hon inte vill kritisera vårdpersonal. Det handlar istället om ett ohållbart system som dessutom åsidosätter forskning om kvinnohälsa. Manliga hälsomarkörer är mer konstanta än kvinnliga, och därför enklare att dra slutsatser kring. Just därför baseras en stor del av forskningen på män, berättar hon.
– Ta exemplet endometrios. Undersökningar visar att det tar upp till 8 år att få en diagnos för den här utbredda kvinnosjukdomen. Där har du ett bevis på hur grava smärtor bland kvinnor normaliseras inom vården och inte tas på tillräckligt stort allvar. Tydligen är det helt okej att kvinnor har så ont att de svimmar och kräks.

Vad-vet-du-om-dina-hormoner-1000x834.jpg

Bli nyfiken på din egen kropp

Så hur kommer man då till rätta med sina hormonella besvär? Vad kan man göra själv? Jenny Koos rekommenderar en kombination av träning, sömn, snäll mat och kosttillskott. Men allra först bör man utesluta det som är uppenbart dåligt.
– Om du inte rensar först blir det ändå pengar i sjön. Och med rensa menar jag saker som stress, alkohol, koffein, nikotin och mat du inte tål. Det gäller för alla åldrar. De vanligaste bristerna hon ser bland sina klienter, efter att ha tagit del av deras journaler och näringsstatus, är brister i form av järn, D-vitamin, magnesium och B-komplex. Väldigt många har också problem relaterade till sköldkörteln som i sin tur är tecken på fler brister. Enligt Sköldkörtelförbundet är över 450 000 svenskar diagnostiserade med en rubbning i sköldkörteln. Majoriteten av de Jenny Koos träffar har ännu inte fått en diagnos, trots att många har försökt.

Hur mycket lever du själv som du lär?
– Det är svårt, för att inte säga omöjligt i dagens samhälle. Jag är själv ensamstående mamma, är aldrig ute i naturen och lever ett stressigt liv. Jag är väl medveten om hur svårt det är med omfattande livsstilsförändringar. Hon berättar att hon skämtsamt brukar ordinera det absolut bästa för optimal hormonhälsa till sina klienter:
– Flytta till en liten bergsby i Pyrenéerna, nära till sol och jodrikt hav. Odla biodynamiska grönsaker och föd upp egna getter. Håll dig långt borta från alla typer av strålning, rödvin och kanelbullar. Det är utopin. Men det har förstås väldigt få möjlighet att göra. Så mitt mål är snarare att fler ska bli medvetna och nyfikna på sina egna kroppar. Först då kan vi hitta en rimlig nivå som passar våra individuella behov.

Befriad från mensvärk

Genom intervjun väljer hon noga sina ord och aktar sig för att ge generaliserande svar. Jag frågar henne vad som lett till denna försiktighet.
– Ärlig talat får jag kritik så fort jag öppnar munnen. Både från vårdpersonal och från patienter inom den konventionella vården som av olika anledningar är ovilliga att ta in detta perspektiv. Det jag pratar om anses fortfarande vara kontroversiellt av vissa. För mig är det väldigt rakt på sak och vetenskapligt grundat. Men hon är också försiktig av andra skäl.
– Jag arbetar inom livsavgörande områden som fertilitet och hälsa, enormt viktiga frågor i många människors liv. Det måste jag ha stor respekt för. Trots kritiken, vad får dig att fortsätta?
– Alla de som hör av sig och berättar att de prövade ett av mina råd och plötsligt är befriade från den mensvärk som följt dem genom hela livet till exempel. Såna historier får mig att vilja fortsätta.


VANLIGA BESVÄR VID HORMONELL OBALANS


PMS/PMDS – Humörförändringar och andra besvär dagarna före mens. Kraftig PSM kallas PMDS. Då är symptomen ofta psykiska, som ångest och depression.

Hormonell akne – Vid hastiga förändringar i hormonbalansen kan akne uppstå även i vuxen ålder, t.ex. när man börjar eller slutar med p-piller. Även psykologiska faktorer som stress och depression kan påverka.

PCOS – Polycystiskt ovarialsyndrom innebär att du har många äggblåsor på ena eller båda äggstockar och samtidigt
mycket testosteron i kroppen. Symtom är bland annat utebliven mens och därmed svårigheter att bli gravid.

Sköldkörtelproblem – Sköldkörteln producerar livsviktiga hormoner som bland annat styr ämnesomsättningen.Obalans kan leda till olika sjukdomar, där en problematisk menscykel ofta är första tecknet. Läs mer på
Skoldkortelforbundet.se.

Bakteriell vaginos – Uppstår vid obalans i slidans bakterier. Vanliga symptom är illaluktande flytningar och irritation vid slidmynningen. Kan uppstå vid hormonförändringar
eller vid överdriven tvätt av underliv. 

Svampinfektion – När svamp förökar sig snabbt och orsakar en inflammation i slemhinnan kan rodnad och irritation i underlivet uppstå. Det kan också svida när du kissar. Vanliga orsaker till svampinfektion är hormonförändringar, antibiotikabehandling eller penetrationssex. 

Endometrios – Innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen. Vanliga symptom är kraftig mensvärk, smärtor i magen vid penetrationssex och svårigheter att bli gravid.