Hoppa till innehållet
0 varor

Din varukorg är tom

  • Fri frakt till din lifebutik
  • Snabba leveranser
  • Fraktfritt över 499

Lev stilla

Lev stilla. Foto: Johnér bildbyrå
Lev stilla. Foto: Johnér bildbyrå

Det pratas mycket om slow living just nu, en reaktion på vår stressade och uppjagade tillvaro. Ny forskning visar att stillheten påverkar oss ända ner på cellnivå.

Slow living handlar om hållbarhet för din egen hälsa och är helt i fas med den senaste forskningen. En definition är att man fokuserar sitt liv kring mening och tillfredställelse, i likhet med andra begrepp som "aktiv enkelhet" eller att skala ner, ”downscaling”. Det handlar om en känsla av att mindre och enklare är mer. Fokus ligger på livskvalitet snarare än ett slags kvantitativ tävling där den som gör mest och uppfyller andras förväntningar vinner.

Slow living är en del av slow-rörelsen, som berör flera olika områden. Resebranschen var snabb med att marknadsföra slow living som enklare barfotasemestrar i eko-anda.

Men i ett större perspektiv handlar det om självbevarelsedrift, att vilja må bra genom att förenkla livet och komma närmare, vad vi kan kalla kärnan.

Biologisk koppling

Det finns en konkret biologisk koppling. I långsamma rörelser går det att påvisa att celler kan återhämta och reparera sig och bli mer funktionsdugliga.

– Det är mätbart att långsamma rörelser ger längre hjärnvågor. Vilket i sin tur, väldigt förenklat, betyder att kroppen har en lägre uttryckningsberedskap aktiverad, det vill säga lägre stress- och ångestnivåer, säger Jörgen Tranberg.

Jörgen Tranberg är en välkänd föreläsare världen över. Han är utbildad i USA och arbetar inom det som kallas komplementärmedicin.

– Studerar vi fostrets tidiga utveckling ser vi att det primära mänskliga nervsystemet är färdigutvecklat redan dag 21–29, för att hjälpa fostret att hitta den mest lämpliga miljön att växa och utvecklas i. Så vårt nervsystems alarmsystem är inget vi behöver öva oss på, berättar Jörgen och ler.

– Däremot behövs det en vilja för att närma sig stillhet. När vi stillar oss, när dessa gynnsamma tillstånd skapas, sker en återhämtning i kroppen ända ner på cellnivå. Cellerna återfår sin kvalitet och kan självkorrigera sig.

Stillhet betyder däremot inte passivitet. Det handlar om att vara i nuet och ha fokus, men i stillheten kan du vara hur kreativ och produktiv som helst. Stillheten i slow living beskrivs istället som en rörelse som skapar balans och påverkar ditt medvetande, och din upplevelse av verkligheten. Dina hjärnvågor är till exempel gynnsamma när de kommer ner i gammarörelser (40–80 Hz). I detta tillstånd skapas närvaro och uppmärksamhet och Jörgen Tranberg förklarar att det är på den nivån man tror att det intuitiva ligger.

– När vi närmar oss den stillheten känner vi oss hemma. Många tecken i vårt samhälle tyder på att slow living börjat få fäste. Det rapporteras till exempel om ett minskat intresse för sociala medier. Från det ytliga till det djupare, från exteriör till interiör – insidan. Meditation, avslappning och andningsövningar är träning för att hjälpa kroppen att hitta hit.

Slow living är det där leendet i vardagen

Men slow living innebär inte att sitta i lotusställning i en grotta resten av livet. Slow living är det där leendet i vardagen, när känslan av att bara vara infinner sig. Att vi vill göra eld och bada bastu, ha stora köksbord för pyssel, sticka egna koftor och odla våra grönsaker, jobba 80 procent och jobba hemma någon dag – sånt handlar troligtvis om att vi är känslovarelser.

En viktig förklaring till behovet av slow living är också längtan bort från det mekaniska och industriella, till hjärtats känsla och intuition. Att spontant njuta av en solig tisdagsförmiddag.

Slow living-förespråkare menar att livsstilen kan stilla den moderna stressade människans längtan i magen efter att leva ett liv i balans.

 

Text: Petra Dokken

Produkten har lagts i kundvagnen