Hoppa till innehållet
0 varor

Din varukorg är tom

  • Fri frakt till din lifebutik
  • Snabba leveranser
  • Fraktfritt över 499

Så blir du en smartare vegetarian på deltid


Mer än var femte svensk planerar att minska sitt köttätande det kommande året. Med nya larmrapporter om det röda köttets klimat- och hälsorisker är det fler och fler som väljer att bli flexitarianer – det vill säga vegetarianer på deltid.

En ny undersökning utförd av TNS-Sifo på uppdrag av Axfood visar att senaste tidens köttdebatt gett avtryck på svenskarnas inställning till sin egen köttkonsumtion. Fler än var tredje svensk äter redan vegetariskt en eller flera gånger i veckan – och fler är villiga att prova. Över en femtedel uppger att de vill minska sitt köttintag den närmaste tiden.

De som lever längst äter mer vegetariskt

Senaste tidens forskning visar att ett moderat köttintag är det mest hälsosamma. De som studerat områden i världen där man lever längst – så kallade blå zoner – har funnit att ett begränsat köttintag står som gemensam nämnare. I vissa av områdena äter man nästan helt vegetariskt, medan man i de övriga äter kött i betydligt mindre utsträckning än vad vi gör idag. Det äts inte varje dag och inte till varje måltid. Gemensamt för de blå zonerna är också att folket sällan äter processad mat och halvfabrikat, utan väljer att laga mat från grunden.

Vi äter kött över rekommenderat intag

Världscancerfonden och WHO gick för flera år sedan ut med riktlinjer för att minska köttkonsumtionen och enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) bör vi max äta 500 gram rött kött i veckan. Nyligen kom WHO med ytterligare en varning gällande charkuterier – alltså processat kött i form av till exempel korv, bacon och skinka – och hälsoriskerna som stora intag kan medföra.

I Sverige äter vi enligt statistik från Livsmedelsverket en bra bit över det rekommenderade intaget. Sedan 90-talet har vår köttkonsumtion i Sverige ökat med 40 procent, men förra året var ett trendbrott då konsumtionen för första gången minskade något.

Klimatargumenten mot köttätande

Att köttproduktionen är dålig för miljön vet de flesta idag. Det går åt cirka sju kilo foder för att producera ett kilo ätbart griskött. Energin som finns i fodret förloras i djurens metabolism, istället för att direkt tillgodogöras av oss människor.

Att köttproduktionen orsakar så mycket klimatutsläpp beror till allra största del på odling och uppfödning. När jorden brukas frigörs växthusgaser och ovanpå det fiser och rapar idisslande djur metangas, som är en kraftig växthusgas.

Även själva odlingsytan spelar in. Ny jordbruksmark skapas ofta genom att hugga ner regnskog och annan skog, vilket frigör stora mängder koldioxid. Transporter och förpackningar av livsmedel står för en mindre del.

Inte förbjuda – men äta kött med måtta

Att äta hälsosamt och hållbart för miljön behöver inte betyda att helt utesluta kött ur sin kost. Man kan istället minska intaget och bli mer medveten i sina val och välja det kött man äter med större omsorg.
– Den kost som är hållbar för hälsan, går i de flesta fall hand i hand med de val som är hållbara för miljön. Man måste alltså inte välja den ena eller andra, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket. Mat från växtriket har generellt de allra lägsta klimatutsläppen, men genom att äta mindre kött och välja klimatsmart kött går det för varje enskild person att minska utsläppen med en betydande del.

Tips till dig som är vegetarian på deltid

För dig som vill bli en klimatsmart flexitarian kan det vara bra att då och då …

... byta ut rött kött

Med rött kött menas det kött som kommer från däggdjur, så som ko, gris och får. Det är betydligt mer klimatsmart att äta fisk och kyckling – och ofta mer hälsosamt. Världen lider dock av stora problem med utfiskade hav och dålig djurhållning – att då och då välja helt vegetariska alternativ kan därför vara bra.

Bland de vegetariska alternativen som liknar kött hittar vi framförallt olika varianter av den proteinrika sojabönan, såsom sojafärs och sojakorv. Populärt är även Quorn, som tillverkas av en svamp och näringsmässigt liknar kyckling eller skaldjur.

… byta ut charkuterier

Med charkuterier menas sådant kött som genomgått någon form av tillverkningsprocess. Byt ut falukorven mot en veggovariant och se över dina pålägg. Man behöver kanske inte ha korv eller skinka på mackan varje dag? Hummus, mosad avokado, eller jordnötssmör är några minst lika välsmakande – och dessutom helt veganska – alternativ. Vegetariska pastejer på tub finns också i de flesta matvarubutiker.

... äta mer proteiner från växtriket

Ägg, kvarg, yoghurt och keso är bra proteinrika alternativ till kött, men inte helt optimala ur klimatsynpunkt. De bästa alternativen kommer från växtriket. Vegetariska livsmedel med bra proteinnivåer innefattar förutom klassiker som bönor, ärtor och linser även uppstickare som quinoa och spirulina..

… byta ut mejeriprodukter

Eftersom mejerivaror kommer från idisslande djur har även de en stor klimatpåverkan. Ost, smör och mjölk beräknas orsaka uppåt fyra gånger högre utsläpp än kyckling.

Så prova gärna att ibland byta ut den vanliga mjölken mot en gjord på havre, mandel eller soja. Det är gott både att dricka och att blanda med frukostmüslin.

Även mejeriprodukter som matlagningsgrädde och crème fraiche finns i varianter gjorde på havre och soja. Tofu liknar färskost, men är gjord av sojabönor.

Smöret kan med fördel ibland bytas ut mot kokosolja, såväl i bakning och matlagning som på mackan.

 

 

Produkten har lagts i kundvagnen