Hoppa till innehållet
0 varor

Din varukorg är tom

  • Fri frakt till din lifebutik
  • Snabba leveranser
  • Fraktfritt över 499

Så kan flyget göra dig sjuk

Flygresan kan göra dig sjuk. Förbered dig på bästa sätt.
Illustration: Kajsa Eldsten

Brukar du känna dig krasslig efter flygresan? Inte så konstigt. Forskning visar att en flygresa innebär stora påfrestningar på vår hälsa. Bakterier frodas på brickorna, armstöden och vattenkranarna.

Flyget är ett av de säkraste transportsätten men långt ifrån det hälsosammaste. Den torra flygplansluften gör att vi torkar ut om vi inte dricker tillräckligt. Luftfuktigheten på planet kan vara så låg som 10 procent, vilket är långt under de nivåer vi är vana vid på marknivå. Ögonen känns grusiga och slemhinnorna i näsa och hals tar stryk. Trycket, som också är lägre än normalt, ger lock för öronen och svullna ben.

Magbakterier trivs i flygplan

Flygplan är dessutom utmärkta livsmiljöer för bland annat magbakterier. Det konstaterade mikrobiologer vid det amerikanska Auburnuniversitetet i fjol. Enligt forskarna kan bakterien E. coli, en vanlig orsak till svår diarré och magsjuka, leva i upp till fyra dagar på spolknappar eller på brickborden vid stolsryggen. Antibiotikaresistenta stafylokockbakterier som sätter sig på ytorna försvinner först efter en vecka.
– Bakterierna trivs särskilt bra på mjuka material, till exempel på armstöden och stolsfickorna. Däremot smittar de oftare från vattenkranarna och andra ställen som många tar på, berättar forskningsledaren James Barbaree vid universitetet i Auburn.

Passagerare smittar varandra

En annan riskfaktor på flygresan är att smittas av någon medpassagerares förkylningsvirus. I moderna flygplan filtreras luften visserligen effektivt, men risken att bli smittad är ändå överhängande när man sitter tätt ihop under flera timmar.
– Om någon i kabinen är förkyld eller har influensa är sannolikheten relativt hög att viruset överförs till andra i närheten. Ventilationssystemet fångar upp de flesta mikroorganismer i sitt filter, men det är omöjligt att fullt ut kontrollera hur luften rör sig i kabinen, säger James Barbaree.
Ytterligare ett hälsohot är stillasittandet, särskilt under flygningar över Atlanten eller till andra långväga destinationer. I en brittisk studie där man undersökte drygt 230 resenärer som alla hade flugit i mer än åtta timmar, framgick det att var tionde passagerare i medelåldern hade drabbats av någon form av blodpropp.
– När man sitter stilla skapas det förutsättningar att bilda blodproppar, en risk som ökar med stigande ålder. Graviditet och p-piller ger också en viss ökad risk, säger Stefan James, professor i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Center.

"Ekonomiklass-syndromet"

För cirka femton år sedan uppmärksammade forskare i Japan ett antal fall där flera personer hade avlidit på grund av blodpropp efter långflygningar. Man började då tala om ”ekonomiklass-syndromet” – flygresenärer som sitter inklämda i täta stolsrader och som därför drabbas av blodproppar.
– Det är svårare att röra sig och sträcka ut benen när man sitter trångt. Särskilt om man har en fönsterplats kan det vara lite bökigt att komma ut i gången. Man får försöka pumpa med vaderna och peta på grannen ibland så att man blir utsläppt, säger Stefan James.
En blodpropp begränsad till benet är sällan allvarlig men ska behandlas med blodförtunnande mediciner. Det farliga är om proppen växer innan den upptäcks.
– Blodproppar som bildas i benet och sätter sig i lungan är en relativt vanlig folksjukdom. Den drabbar omkring 4 000 personer i Sverige varje år, varav cirka 1 000 av dem dör. Många som avlider är dock gamla och sjuka av andra orsaker, säger Stefan James.

Fem frågor om jetlag till sömnforskaren Göran Kecklund

När drabbas man av jetlag?

– Man märker av det vid tre timmars tidsskillnad, en del påverkas redan vid två timmars skillnad. Men då går jetlagen förstås över snabbare än om tidsskillnaden är större.

Hur påverkas kroppen av att vara i ofas?

– Den biologiska klockan ställer in sig långsamt och klarar inte av att skutta iväg flera timmar på en gång. Man blir trött, aptiten förändras, humöret påverkas och prestationsförmågan försämras.

Vad ska man undvika när man är jetlaggad?

– En längre bilresa när man har landat – risken är att man nickar till bakom ratten. Om man är affärsresenär ska man undvika tuffa förhandlingar och att fatta viktiga beslut första dagen. Då får motparten ett övertag!

Vilken koppling har jetlag till övervikt?

– Sömnproblem påverkar vår ämnesomsättning och kan leda till att man lättare drar på sig några extra kilon. Bristen på sömn skapar också ett sug efter snabba kolhydrater; många kompenserar tröttheten genom att äta söta godsaker.

Vad har du för tips mot jetlag?

– Försök att få in en tupplur på planet och ta det försiktigt med alkoholen. Kämpa för att inte somna före klockan tio på kvällen när du är framme. Det är bättre att vara i dåligt skick första dagen än att ha flera halvdåliga dagar. Ta en kort powernap om du får trötthetssvackor och se till att vistas mycket utomhus. Ljuset snabbar upp omställningen.

 

Text: Linnea Bolter

Produkten har lagts i kundvagnen