Hoppa till innehållet
0 varor

Din varukorg är tom

  • Fri Frakt tom 15/12
  • Bekväma betalningar med Klarna
  • Brett sortiment

Så fungerar kroppen i kyla


FOTO: JOHNÉR / ULF HUETT NILSSON

Ingen päls och knappt något underhudsfett. Våra människokroppar är helt enkelt dåliga på att hantera kyla. Egentligen är vi inte alls anpassade för att leva här uppe i norr, ändå gör vi det. Men det vi saknar på kroppen har vi i huvudknoppen.

Är du en typisk ”huttrare” som börjar skaka i kroppen om du klätt dig för dåligt? Grattis! Det innebär att du är duktig på att hålla din djupa kropps- temperatur intakt. Dessutom får du signaler tidigt om att du behöver klä på dig för att inte bli för kall.
– Vi är duktiga på att försvara oss beteendemässigt. Vi har ett beteende som slår in tidigt, vi börjar röra på oss, söker skydd eller klär på oss när vi känner oss kalla. Men ju mer nerkylda vi blir desto sämre blir vår mentala förmåga, säger Roger Kölegård, forskare i omgivningsfysiologi vid KTH.

Kyla aktiverar hjärnan

Har vi för lite kläder på oss kommer vår hjärna att uppfatta det och tala om för oss att det är dags att agera.
– Sensorer i huden känner av när det blir en temperaturändring och skickar signaler till hypofysen, som via nervsystemet gör så att blodgenomströmningen i huden minskar, säger han.

Huden börjar kännas kall och kroppen ställer in sig på att fokusera på att hålla värmen i kärnan istället. Om vi inte klär på oss mer kommer vi börja känna oss stela i kroppen.
– Det är musklerna som jobbar för att öka på blodgenomströmningen, säger Roger Kölegård.

Kroppen är påverkningsbar

Varför vi fryser olika mycket är inte klarlagt. Funktionen i blodkärlen och nervsystemet är olika och till största delen genetisk. Men det finns möjlighet att påverka systemet och vänja sig vid viss kyla.
– Den fysiologiska anpassningen är inte så stark. Men om man inte är så van vid kyla minskar blodgenomblödningen snabbare till händer och fötter och du blir klumpig i handen. Om du är van vid att vara ute i kyla kan du vara utan vantar längre, förklarar han. Det är därför vi tycker att det känns kallare i början av vintern än i slutet, trots att temperaturen är densamma.

Bra att börja huttra tidigt

Hur nedkylda vi ska bli innan vi börjar huttra är individuellt. För en del sker det vid en kroppstemperatur på 35 grader, medan andra börjar skaka tidigare.
– Huttring är att man använder skelettmuskulaturen för att åstadkomma värme. Det är bra om man börjar huttra tidigt för då kan man försvara sin djupa kroppstemperatur. Vår kropp är känslig för nedkylning, redan efter ett par grader börjar kroppsfunktionen försämras. För cellerna i kroppen är det viktigt med 37 grader, säger Roger Kölegård.

Hur kroppen reagerar är till större delen genetiskt, men köldskador i händer och tår ökar vid rökning.
– Om du är rökare ska du undvika att tända en cigarett i stark kyla. Rökning gör att blodkärlen i huden drar ihop sig ännu mer, säger han.

Vissa drabbas lättare av köldskador

Vissa individer har lättare att bli nedkylda i kroppskärnan och riskerar därför lättare att frysa ihjäl, medan andra – ofta de som huttrar mycket – har lättare att drabbas av kylskada eller den allvarligare formen, förfrysningsskada. Dåliga skor med för tunn sula kan göra att vi känner av stickningar i tårna vid kallt väder. Plötsligt kan vi kanske inte känna våra tår alls.
– Det är symtomen på lätt nedkylning. Problemet är att du inte känner skillnaden mellan tappad känsel i tårna och köldskada. Här är tiden avgörande, säger han. 

Du behöver ta dig inomhus och tina upp tårna igen. En lättare kylskada känns igen genom att det utsatta hudområdet känns ömt, kallt och har antagit en annan färgton åt det vita eller röda hållet.
– Om du har ont har du fått påverkan på nerverna. Om du blir vit saknas blod i det hudavsnittet, förklarar han.

Svårt att återhämta sig från förfrysningsskada

En så kallad förfrysningsskada är värre. I värsta fall kan kroppsdelar som tår trilla av.
– Om temperaturen blir så låg så att vävnaden fryser skapas iskristaller i huden som mekaniskt skadar delar av vävnaden. Då har du en riktig förfrysningsskada, som är svårare att återhämta sig ifrån, säger han. Men en lättare kylskada klarar huden långsiktigt bra, även om man ibland kan uppleva en ökad köldkänslighet i det utsatta området.

TEXT: MAJA LUNDBÄCK

Produkten har lagts i kundvagnen